Hon är bara 23 men har varit ambassadör för RS Mustang ända sedan B-ponnytiden.
Kajsa Björe har blivit stor – och hoppas bli ännu större.
– Jag älskar hästar, älskar att hålla på med hästar och älskar att tävla, säger hon.
Med en mamma som heter Lotta Björe och en moster som heter Emma Emanuelsson är det bara att säga som det är: Kajsa Björe föddes praktiskt taget in i ridsportens underbara värld och den världen har hon älskat sedan dess.
Och bra har det gått.
Väldigt bra.
Känslan många nog har är Kajsa Björe alltid är med i toppen när hon tävlar och inte sällan står där som segrare.
Kajsa, vad tänker du själv om bilden av dig som en vinnare?
– Det är jätteroligt att höra, sedan ser jag inte på det själv på det sättet. Det är svårt att se utifrån men jag tänker alltid på att jag behöver bli bättre på vissa saker och att jag vill vara ännu bättre. Samtidigt är det ett väldigt gott omdöme, just därför att det är det jag vill vara: en som är tävlingsinriktad och som känner att de klasser jag är med i är jag med i för att tävla.
Du vinner mycket och du har nog svårt att förklara bort bilden av dig som en som vinner mycket, för den bilden är ju sann.
– Haha, ja, speciellt den här ATG-serien har ju blivit väldigt rolig och just nu är jag den mest vinstrika när det gäller winnings rounds i den lilla rundan i Scandinavium. Det hade såklart varit roligt om jag någon gång kunde bli det även i den stora rundan.
Man brukar i idrott lite slarvigt prata om ”vinnarskalle”. Samtidigt tycker en del att det nästan är lite fult att vinna. Vi har sett exempel på sporter som fotboll och hockey, där man slutat räkna mål och tabeller för de yngre lagen. Vad känner du inför att vilja vinna?
– Jag tycker inte det är fult att vilja vinna. Varför ska man tävla om man inte kan vinna? tänker jag. Det är ju ingen tävling om man inte ser vem som är bäst. För mig handlar inte att vinna om att man ska slå sig för bröstet och tro att man är bättre än alla andra. Snarare är det ett kvitto på att just i dag, på den här banan, lyckades jag bäst av de som var med. Men det betyder ju inte att det kommer att vara på samma sätt nästa gång.
Är inte ridsport också den bästa sporten när det gäller att lära sig förlora? Det är ju långt ifrån alltid man vinner.
– Jamen verkligen. Har det gått bra en liten stund är man snart nere på jorden igen, så är det ju med hästar. Däremot tycker jag att man ska vara en bra vinnare och vara ödmjuk. Även om jag vunnit en del känner jag det aldrig som att jag är bäst.
Varför ska man tävla om man inte kan vinna? tänker jag. Det är ju ingen tävling om man inte ser vem som är bäst.
Som barn vann du mycket och du har fortsatt både som junior, young rider och nu som senior. Har du några tips till yngre ryttare som ser upp till dig?
– Absolut. Min egen väg framåt har alltid handlat om att vara nyfiken. Fråga de som är bättre, de som man ser upp till och fråga hellre en gång för mycket. De flesta ryttare blir bara glada av att få frågor och ingen kommer att säga ”Nej, det där tänker jag inte svara på”.
– Titta även när de äldre ryttarna tävlar, på framhoppning och sådana saker, och glöm inte att vara ödmjuk och trevlig mot folk omkring dig.
Har du lärt dig mycket på det sättet?
– Ja, verkligen. Jag har ju haft förmånen att ha en mamma som jobbar på SVT och har fått vara med lite grann bakom kulisserna på de stora tävlingarna i Sverige och Skandinavien och har alltid dragit nytta av det. Jag har stått i timmar och bara tittat och fått jättemycket inspiration.
Trots att du varit med så länge är du bara 23. En av fördelarna med en ryttarkarriär är ju att den inte börjar ta slut efter att man fyllt 30, som i många andra sporter. I ridsport tar karriären kanske fart på allvar när man fyllt 30. Du har säkert redan nu en plan för din framtida karriär som ryttare. Kan du säga något om hur den ser ut?
– Jag är väldigt strukturerad och gillar att veta saker men har samtidigt insett att jag inte vet någonting om det som kommer. Naturligtvis jobbar jag hårt för att bli så bra jag kan och jag hoppas att det ska räcka till att ta en plats i A-landslaget i framtiden. Sedan förstår jag också hur svårt det är och att det inte är någonting man bara uppnår. Det krävs mycket jobb och dedikation och att rätt saker faller på plats, med rätt hästägare och allt, för att verkligen komma dit.
– Visar det sig att det inte går hela vägen tror jag nog att jag kommer att hitta min plats i hästvärlden i alla fall. Men jag hoppas verkligen att jag ska bli tävlingsryttare på högsta nivå, för det är det jag tycker är allra roligast.
Trots att du fortfarande är ung är du en av dem som varit med i RS Mustang-teamet allra längst. Vad kan du säga om samarbetet?
– Ett helt ovärderligt samarbete! Det säger jag inte bara utan det menar jag verkligen. Det har gett mig otroligt mycket kunskap. Jag har alltid fått svar på mina frågor. Jag tycker att det talar för sig självt när man ser hur mina hästar ser ut, att de får i sig otroligt bra grejer. De är alltid blanka i pälsen, de är fina i hull och det finns olika fodersorter som passar till vilken häst som helst i stallet. Jag tror att jag testat det mesta som finns i RS Mustangs sortiment och det finns egentligen ingenting jag inte tyckt ha varit bra.
Fråga de som är bättre, de som man ser upp till och fråga hellre en gång för mycket. De flesta ryttare blir bara glada av att få frågor
Hur ser det ut i dag – vilka olika fodersorter får dina hästar?
– Det vi grundfodrar med är Breed. Jag vet inte varför det blev så från början, men det har alltid passat väldigt bra. Sedan kompletterar vi med Protein+ Extra 350 Pellets till de hästar som behöver lägga på lite mer muskler, men vi kompletterar även med vanliga Protein+ Pellets. Sedan använder vi såklart Mash, för vår del är det den havrefria varianten som gäller. Mash använder vi både här hemma, till vissa hästar som vi känner behöver något extra i magen, och jättemycket när vi reser och tävlar. När vi kör långa sträckor i stora lastbilar fodrar vi med Mash flera gånger för att hästarna ska få i sig vätska. De tycker också att det är väldigt gott.
Får de några tillskott?
– Ja, vi använder Vitamin E en hel del. Det ger vi två gånger i veckan till alla hästar som är i arbete. Förutom det har vi gett lite Vitamin B, som nu när hästarna byter päls. Till och från ger jag Magnesium till några hästar som varit lite nervösa och spända i musklerna. Även Elektrolyter använder vi ibland och Biotin till hästar som haft sköra hovar. Där har jag verkligen varit nöjd med resultatet!
Läs mer: Niklas Lindbäck om EM, ponnypapparollen och RS Mustang
